Idag kommer jag att vara i Stockholm på Utbildningsdepartementet för att tala om universitetets och SUHF:s reaktioner på nästa Horisont-Europa (2028-2034) – det förslag som EU-kommissionen lagt fram gällande forskningssatsningarna från EU.
Förslaget ser ganska bra ut, men det finns så klart förbättringar som behöver göras. I dagarna lägger sju av de största universitetsnätverken i Bryssel fram ett gemensamt förslag på ändringar. Samstämmigheten är stor.
Det vi lyfter är bland annat att grundforskningen behöver få en starkare position. Det är viktigt att lyfta fram att innovation och långsiktighet i forskningssatsningarna måste bygga på insikten om att det är grundforskningen som kommer att generera de stora skillnaderna för framtiden.
Draghi-rapporten var för många en ögonöppnare. Den pekar på hur satsningar på forskning och utbildning är en avgörande framgångsfaktor för Europa och vår del av världen.
I sitt nya förslag vill kommissionen ta bort förbudet mot projekt med dubbla användningsområden (civila och militära) men förslaget visar inte tydligt hur man i praktiken ska säkerställa att restriktioner är proportionella och vägs mot oönskade bieffekter. Det gäller bland annat akademisk frihet, öppen vetenskap, excellens, internationellt samarbete och hur forskares arbete ska utvärderas när projekt inte får publicera öppet.
Vi saknar också tydlighet kring hur universitetsallianserna, exempelvis Enlight, ska finansieras och stärkas långsiktigt.
Även om förslaget till stora delar är bra återstår det mycket arbete för att finna en bra balans i FP10 och vi kommer att fortsätta följa och driva frågorna nära genom COIMBRA och Guilden.
