Kriget mellan Hamas och Israel har snart pågått i ett halvår. Situationen för civilbefolkningen är förfärlig och lidandet obeskrivligt. Världssamfundet och vi alla är oroliga för den alarmerande utvecklingen och vill se en lösning för fred. 

Vid universitetet har vi medarbetare och studenter som har familj, vänner och kollegor som befinner sig mitt i konflikten. Jag känner med er. Universitetets stödsystem med studenthälsa och företagshälsa finns på plats för dem som behöver samtal. Även vi som inte har direkt koppling påverkas. I svåra tider behöver vi varandra.

Under den senaste tiden har det pågått en diskussion kring ställningstagande från universitetet. Från ledningens sida tar vi inte ställning och jag tror att det kan vara viktigt att förklara varför. 

Vårt universitet står självklart bakom de rättigheter som världssamfundet antagit i FN:s konventioner. Det omfattar, för att vara tydlig, de mänskliga rättigheterna. Samtidigt ska Uppsala universitet alltid värna den demokratiska diskussionen, det fria ordet och den öppna debatten. För oss är den akademiska friheten ett fundament för verksamheten där alla ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter fritt och utan restriktioner. 

Om organisationen – Uppsala universitet – tar ställning i enskilda frågor finns en risk i att medarbetarna uppfattar åsikten och ställningstagandet som en åsikt som alla inom universitetet förväntas dela.

Universitetet uppmuntrar alltid till diskussion, debatt och engagemang. Med anledning av detta gjorde konsistoriet ett uttalande i december.”

”Konsistoriet välkomnar debatt. Studenter och lärare ska fritt, såvida de inte allvarligt stör undervisningen eller medför fara, kunna ge uttryck för olika ståndpunkter inom ramen för gällande regelverk och vår tradition av akademisk frihet. ” 

 (Konsistoriets sammanträde 231214)

Universitetet överväger endast ett uttalande när frågan berör akademin. Vi uttrycker ofta vår åsikt när forskningens frihet hotas, när våra kollegers möjlighet att forska och studera runt om i världen begränsas – något jag utgår från att alla inom universitetet ställer sig bakom. I dessa fall har vi en röst och ett naturligt engagemang. 

I undantagsfall tar universitetet ställning i frågor som ligger utanför vår akademiska krets. Ett sådant undantag var att vi markerade vår åsikt när den suveräna staten Ukraina attackerades av Ryssland. Inför uttalandet rörande Ryssland-Ukraina föranleddes universitetets ställningstagande av en diskussion i SUHF (Sveriges Universitet och Högskolors Förbund) där resonemanget var att vi som myndigheter kunde ställa oss bakom regeringens och därmed Sveriges nationella hållning. Det ställningstagandet har anförts som argument för att universitetet också borde ta ställning i frågan Palestina – Israel. Men den konflikt som Israel och Palestina befinner sig i är än mer komplicerad och komplex. Åsikter går isär, processer pågår, hot och hat har blivit vardag för många även i vårt land och tyvärr även inom universitetet. Hot och hat är något som inte hör hemma på vårt universitet.

Jag vill understryka att universitetet uppmanar våra kunniga forskare att delta i debatten för att nyansera, förklara och problematisera. Jag vill tacka alla de som redan bidragit med perspektiv och kunskap. Slutligen vill jag vara tydlig med att valet att inte ta ställning, ändå ger utrymme för att uttrycka att hatandet, lidandet och dödandet av civila, måste ta slut.