För 548 år sedan grundades Uppsala universitet. Det firar vi idag och om två år blir det ett ännu större firande. Högtider är viktiga. Vi samlas och reflekterar, uppmärksammar viktiga milstolpar, personliga och gemensamma, och vi stannar upp. Sen tar vi sats igen. Traditioner kan ibland uppfattas tillbakablickande och konservativa, men för mig handlar det om att minnas var vi kommer ifrån, hedra det som varit och sikta mot framtiden. Kanske inte i en rak linje från historien, men väl vidare framåt mot nya insikter. 

När firandet är över kommer jag åka hem och packa min väska. Den förra bloggen handlade om en resa till USA. Den har redan resulterat i möten mellan några av våra avknoppningsföretag och den amerikanska handelskammarens representanter, dessutom pågår diskussioner om fördjupade samarbeten vid sidan av de vi redan har inom bland annat juridik. Det ser lovande ut. 

Den här gången ska jag resa till Kina där vi kommer att göra studiebesök på flera olika universitet med syfte att bland annat se hur Kina arbetar med forskning och innovation inom områden som artificiell intelligens, kvantteknologi och förnybar energi. 

Kinesiska forskare är idag nära knutna till många svenska vetenskapare. Kina är Sveriges fjärde största partner sett till vetenskapliga sampubliceringar och om Sverige och Europa ska ha en chans i den globala konkurrensen bör vi se om det finns områden där vi skulle kunna öppna för fler samarbeten, inom exempelvis hållbarhetsteknik och den gröna omställningen. Något vi tillsammans skrev om i en debattartikel i SvD i somras under rubriken: ”Akademin bör samarbeta mer med Kina.”

Jag ser fram emot resan, men vet också att det finns de som är kritiska till staten Kina. Min motivering till Kinaresan grundas i att utbildning och forskning är gränsöverskridande och bygger på utbyten av tankar, kunskap och forskningsresultat. Att stänga ute länder med stor kompetens inom viktiga områden vore olyckligt. I linje med vårt uppdrag har vi valt att delta i utvecklingen för att stärka våra respektive forskningsområden och svensk konkurrenskraft. Det gäller Kina, USA och alla andra länder. Vi samarbetar med individer och det är också det som lett till att vi har lyckats skapa ett universitet som, fortfarande efter 548 år, är vitalt och bubblande av energi – i mitt tycke – världens bästa.